Hälsa för dig

En barnpsykolog tar bort en del av oron

Att få barn är för många den absolut största stunden i livet och månaderna som följer nedkomsten kan lättast beskrivas som att vandra på små rosa moln. Kort och gott – de vardagliga problemen försvinner in i ett töcken av mys, av lek med barnet och där föräldrarna lägger allt sitt fokus och all sin kraft på den nyfödda.

Men, på köpet kommer också en oro – en oro som aldrig vill släppa taget. Andas barnet,, varför skriker det, har mitt barn ont, hur ska jag hålla det? Det innebär ett stort ansvar att bli förälder och många är inte beredda på att det handlar om denna ständiga oro; något som kan innebära att ett skrikande barn kan ge skuldkänslor och får föräldern i fråga att att ifrågasätta sin egen lämplighet. Om detta kan vi säga följande: det är fullt normalt och det är något som kommer på köpet.

Alla känner visst mått av tvivel och ibland så kan samtalet vara lösningen. Detta primärt mellan de båda föräldrarna  - diskutera, ventilera och läs på om olika ämnen som rör ert barn. Vi skulle här även vilja slå ett slag för externa samtal där man som förälder vänder sig till en barnpsykolog där man kan få den professionella hjälp som krävs. En barnpsykolog kan ge den trygghet man behöver – en förståelse kring sitt barn och hur det fungerar och där man som förälder kan få det självförtroende som krävs.

En barnpsykolog skapar trygghet

För, i många fall så kan det handla om just det – i kombination med sömnbrist, oro och det faktum att hela vardagen kommit att förändras – kan få det ovan nämnda tvivlet att gro och där kan en barnpsykolog, med några lugnande ord och professionella råd, ge nödvändig insikt om att det hela är process som man växer in i.

Kort sagt; samtal med en barnpsykolog kan underlätta och göra vardagen lättare för småbarnsföräldrar. En hjälp som vi rekommenderar de föräldrar som känner att de rosa molnen börjar bli lite gråa till färgen och där man börjar känna en ökad oro kring sitt barns utveckling och sin egen förmåga att ta hand om det.

I de flesta fall så är det fullt normalt – men skulle det vara något som inte stämmer så kan en barnpsykolog hjälpa till att fastslå både anledning och hur man ska ta det därifrån.

26 feb 2017